Historia
 

En kvinna, Anna Kristina (f. 1836 d. 1919)  kallad " Kjortlaprästen", predikade i Töllsjö och Ödenäs under 1860-70-talet i hemmen.

På ett stugmöte i Storeskogen, Töllsjö, troligen 1863, kom en skräddare vid namn Nils från Ödenäs med sin son Enok för att höra Kjortlaprästen.

På hemvägen till Ödenäs samtalade far och son med varandra om det de hade hört i predikan. Hennes predikotext var Jes.53 och de ansåg att hon hade rätt i sin förkunnelse.

Sonen Enok (f. 1848 d. 1926), blev  väckt genom denna kvinna och kom så småningom att utbilda sig till predikant inom EFS och tog då namnet Öblom.

En man  fick också betyda mycket för Enok Öbloms kristenliv, nämligen soldaten Lars Carlsson Lilja (f. 1837- d. 1915) . Han var soldat för Hulskogs rote, Hemsjö, och bodde i Hjulsjöhult.

Lilja predikade en del i området och Enok Öblom fick följa med honom i sin ungdom, så småningom började han själv att tala. Han hade sju syskon och hemmet var fattigt, därför hade skolgången blivit eftersatt när han från 10 års ålder fick hjälpa sin far med arbetet. Enligt husförhörslängderna visar det sig dock att han hade högsta betyg i kristendomskunskap.

Både Lilja och Öblom var bl.a. i Nårunga under 1870-talet under väckelsetiden där. På hösten 1870 började Öblom i Ahlbergs kolportörsskola i Vetlanda.

Enok Öblom var en ödmjuk, hängiven kristen, aktad och gärna hörd även i sin hemförsamling. Under många år var han reseombud för EFS.

Den som dock har fått betyda mest för väckelsen i Ödenäs var lekmannapredikanten Enok Olsson (f. 1859  d. 1933) från Sjögared i Töllsjö. Hans framställningsätt av Bibeln var medryckande och gripande. Han hade ett barns förtröstan till sin himmelske fader , och han hade också mycket av sitt barnasinne kvar kroppsligt och kunde i sprittande glädje leka med barn. Fastän hade kände sig hemma i Fosterlands-Stiftelsen hade han ingen anställning där och uppbar ingen lön.

Någon organiserad verksamhet i Ödenäs hade Fosterlands-Stiftelsen inte förrän 1910 då Ödenäs Lutherska Ungdomsförening, som den först hette, bildades i mars det året.  Initiativtagare till att föreningen bildades var Verner Sjölund. Brodern Emil Sjölund var vid denna tid folkskollärare i Ödenäs. Bröderna, och systern Beda, kom från Själevad i Ångermanland och hade vuxit upp i EFS-miljö. De bodde i Ödenäs endast åren 1909-1911, men kom att under den tiden bilda Ungdomsföreningen, och Verner blev Ödenäs EFS förste ordförande. Till en början hade man sina gudstjänster/andakter i folkskolan i Ödenäs.

 

 

DUF De Ungas Förbund 1910

 

Bakre raden: Emil Sjölund, Benedikt Eriksson, Albert Andersson, Verner Sjölund, Einar Andersson,

Mittenraden: Hilma Andersson, Anna Eriksson, Elly Eriksson, Karin Hansson, Alda Vulkan,

Elin Sjögren, Hildur Larsson

Främre raden: Jenny Larsson, Emilia Larsson, Gerda Eriksson, Beda Sjölund, Linnea Vulkan,

Ester Sjögren

 

 

Bland de första medlemmarna kan nämnas Albert Andersson, "Labäcken" kallad.

(f. 1878 d. 1950) Han blev efter studier vid Johannelund EFS-predikant och anställd i Västergötlands kretsförening.

 
Behovet av ett missionshus började göra sig gällande. Missionsvännen August Olsson, Mellomgården, skänkte en tomt. Pengar samlades in och många frivilliga dagsverken gjordes, och vid invigningen var huset skuldfritt.

Bakre raden: John Olsson, Beda Olsson

Främre raden: August Olsson, Anna Sofia Olsson

 

John Olsson, sonen till August Olsson var vaktmästare i missionshuset i över 50 år.

Hans maka Beda var även hon EFS-föreningens stöttepelare.

 

1926  byggdes Missionshuset.

 

Kortet fanns i Karin Johanssons ägo.

 

Det är taget vid missionshusets invigning 1926. Podiet var då vackert draperat, och på predikstolsklädet var det ett kors samt bokstäverna DUF (De Ungas Förbund), och förmodligen årtalet 1910. 

 

De båda Ödenäsfödda lärarinnorna Hilda Johansson och Hildur Larsson har betytt mycket för verksamheten. De samlade under denna tid också barnen till söndagsskola.
 
Namnet  ändrades senare till EFS Missionsförening.
 
1943 byggdes ytterligare ett missionshus i Ödenäs, närmare bestämt i Olofsered. Bröderna Herman, Karl och Emil Andersson var de som var de drivande till att ännu ett missionshus skulle byggas, och en insamling gjordes. Det var i bruk till 1991 då den sista gudstjänsten hölls där. Medlemsantalet hade minskat kraftigt och det var för dyrt att underhålla två missionshus därför jämnades det med marken 1991, och tomten såldes tillbaka till gården som den tidigare tillhört.
 
 
FG = FlickGruppen bildades 1969. Ledare för FG var Karin Johansson och Elsa Ingeborn. När också PG hade bildats, 1974, fortsatte Karin Johansson tillsammans med Mats Olausson som ledare. FGPG, som verksamheten kort och gott kallades, har fått betyda mycket för bygdens dåtida ungdomar, och särskilt var de offentliga Luciahögtiderna en ljuspunkt i decembermörkret!
 
En annan minnesvärd höjdpunkt var när sångarpastor Artur Eriksson gästade Ödenäs Missionshus den 21 april 1994.

                                                                                                

fotograf: Karin Johansson

Artur Eriksson sjöng av hjärtans lust till Guds ära och människornas glädje!

 

Läraren Karin Johansson, engagerad och aktiv i föreningen under många år, hade skrivit ett brev till Artur ungefär ett år tidigare. Rätt som det var ringde Artur och föreslog vilken dag han ville komma till Ödenäs! Missionshuset var mer än fullsatt denna dag! 

 

Källor: Ur boken Något om Ödenäs av Karl Eriksson

samt uppgifter från Karin Johansson och Carl-Olof Eriksson.

 

För den som vill fördjupa sig mer i detta hänvisar vi till

 

Karin Johanssons bok

"Öden i Ödenäs" s 59-63 står det mer om Kjortlaprästen som även bodde några år i Ödenäs. 

Öblom och Lilja är dokumenterade i hennes lic.uppsats .

I boken " Några västgötakolportörer" s 63-76 är hela  Öbloms verksamhetstid analyserad.